Det är Naturvårdsverket som ansvarar för vägledning om hur miljöbalken ska tillämpas rörande buller utomhus. Det innebär att det är deras rekommendationer som gäller för tillståndsgivande myndighet, miljöprövningsdelegationen, på respektive länsstyrelse.
RVVR har detaljgranskat Naturvårdsverkets senaste ”Vägledning om buller från Vindkraftverk 2020-12-01” och i den funnit så mycket anmärkningsvärda påståenden, godtyckligheter och felaktigheter att vi måste påvisa dessa. Det är orimligt att våra tillståndsgivande myndigheter ska ha en sådan undermålig produkt som grund för sina beslut!
Vi börjar från början, i förordet står det så här:
”Vindkraft är en förnybar energikälla som kan bidra till en nödvändig omställning till ett klimatneutralt samhälle. Samtidigt måste hänsyn tas till de störningar som kan uppstå lokalt kring vindkraftsetableringar. Vad gäller risken för störningar bland människor är buller kanske den mest påtagliga.”
Naturvårdsverket pekar här alltså ut buller från vindkraft som kanske den mest påtagliga störningen. Kom ihåg detta!
”Naturvårdsverket har kvar samma riktvärde som tidigare för vindkraftsbuller vid bostäder, 40 dBA ekvivalentnivå (Leq). En genomgång av forskningsläget kring störning från vindkraftsbuller har genomförts och baserat på detta anser Naturvårdsverket att 40 dBA är ett väl avvägt riktvärde.”
Det första som slår en är vad innebär 40 dBA ekvivalentnivå (Leq)? Jo, det innebär att medelljudnivån under ett dygn inte ”bör” överstiga 40 dBA, det kan alltså variera över dygnet t ex 37 dBA på eftermiddagen och 43 dBA på kvällen/natten. RVVR:s bedömning är vidare att forskningsläget har varit oförändrat sedan 2010-talet och att det inte gjorts någon seriös forskning på detta område sen dess trots den massiva utvecklingen i storlek av vindkraftverken.
”Tidigare har Naturvårdsverket angett att riktvärdet 40 dBA ska kunna skärpas med 5 dB vid bostäder som ligger i ett vindskyddat läge i förhållande till vindkraftverken. I praktiken har det visat sig svårt att bedöma och kontrollera förekomsten av vindskyddade lägen varför vi inte längre står fast vid detta. Det ger dessutom en ojämlik bedömning. Skärpningen för vindskyddade lägen infördes då man bedömde att en mycket låg bakgrundsnivå kunde leda till en högre grad av störning. Naturvårdsverket anser dock att en låg bakgrundsnivå inte är ett skäl för ett strängare riktvärde för vindkraftsbuller.”
Mycket märkligt resonemang, svårt att bedöma och kontrollera, samt att det ger en ojämlik bedömning. Vad menar Naturvårdsverket med detta resonemang? Att det inte skulle gå att bedöma eller kontrollera förekomsten av naturligt tysta miljöer är ju löjligt och en ojämlik bedömning kan bara tolkas som att människor som bor på landsbygden i naturligt tysta miljöer skulle favoriseras på andras bekostnad. Det måste vara första gången som detta lyfts som argument! För RVVR verkar det absurt att förorena de få tysta miljöer som finns kvar när det tyvärr redan finns så många ljudförorenade miljöer i vårt land.
Allmänt om buller från vindkraftverk
”Vindkraftverk alstrar ett karaktäristiskt svischande ljud orsakat av bladens rotation genom luften. Hur mycket ljud som kommer från bladen beror på rotationshastigheten, bladspetsarnas form, och de meteorologiska förhållandena med vindskillnader och turbulens i atmosfären. Detta ljud, som också kallas aerodynamiskt ljud, kan ibland påminna om naturligt vindbrus. I vissa sammanhang kan därför vindkraftsbuller maskeras av naturligt ljud från vinden som blåser i träd och buskar.”
Den här typen av formuleringar ser man ofta när man läser miljökonsekvensbeskrivningar gjorda av Sweco och liknande på Exploatörernas bekostnad. ”Kan ibland påminna om naturligt vindbrus”, ”i vissa sammanhang” etc. Vad menas med ibland och i vissa sammanhang, är det några timmar om dagen eller är det några timmar om året i snitt? Är det överhuvudtaget relevant att ta upp i en vägledning om vindkraftsbuller från en statlig myndighet eller är det bara ett försök till att försköna bullerpåverkan från vindkraftverk?
Vindkraftverkens ljudalstring
”Utöver det aerodynamiska ljudet alstras även buller från generatorn, växellådan och övriga mekaniska delar. Detta mekaniska ljud upplevs ofta som mer störande än det aerodynamiska ljudet vid samma ljudnivå och kan även innehålla hörbara toner. Ljudet sprids från maskinhuset och tornet. Moderna vindkraftverk alstrar normalt mindre mekaniskt ljud än vad tidiga vindkraftverk gjorde.”
Här reagerar man på uttrycket ”normalt mindre mekaniskt ljud”, vad menas med det och vad är normalt i sådana här sammanhang? Hur många moderna vindkraftverk alstrar inte normalt mindre mekaniskt ljud, 1%, 10% eller 50%?
Påverkan av meteorologi
”Det finns en nära koppling mellan vindkraftsljud och meteorologi. Ljudutbredning utomhus påverkas av meteorologi oavsett vilken bullerkälla som alstrar ljudet men för vindkraft påverkas också själva ljudalstringen av meteorologin. Blåser det lite, alstras lite ljud från vindkraftverken. Ökar vinden så ökar också ljudalstringen tills vindkraftverket når sin maxproduktion. Vindkraftverkens höjd medför att ljudet sprids långt vilket också ökar betydelsen av meteorologin. Beroende på variationer i vindstyrka, vindriktning och andra meteorologiska faktorer är det inte ovanligt att ljudnivån från vindkraftverk varierar med över 20 dB på ca 1 km avstånd från vindkraftverket.”
Två saker står verkligen ut i detta stycket:
- Vindkraftverkens höjd medför att ljudet sprids långt vilket också ökar betydelsen av meteorologin.
- Beroende på variationer i vindstyrka, vindriktning och andra meteorologiska faktorer är det inte ovanligt att ljudnivån från vindkraftverk varierar med över 20 dB på ca 1 km avstånd från vindkraftverket.
De vindkraftverk som projekteras idag är närmare 300 m höga och de blir bara högre och högre. Gäller verkligen de modeller som man idag verkar utgå ifrån där vindkraftverken kanske var 100-150 m höga?
Det är alltså inte ovanligt att ljudnivån varierar med över 20 db på ca 1 km avstånd från vindkraftverket. Återigen ett extremt luddigt uttryck som rimligtvis borde preciseras mycket mer detaljerat. Vad menar Naturvårdsverket med ”inte ovanligt”, 10%, 20% eller 50% av säg en sommar eller vinterperiod. Det är en extrem skillnad på 40 dB och 50 dB och stämmer det verkligen att variationen bara sträcker sig ”ca 1 km” från vindkraftverket om det är nästan 300 m högt?
Tydligt hörbara toner
”Vissa karaktärer i ett ljud kan göra att det upplevs som mer störande. En sådan karaktär är tydligt hörbara toner. Vindkraftverk kan alstra buller som innehåller tydligt hörbara toner men det är inte vanligt förekommande.
Hörbarheten av toner i ett visst ljud påverkas allteftersom ljudet sprider sig i atmosfären. Tonerna kan dämpas med avståndet men även bli mer påtagliga. Därför bör förekomst av toner utvärderas vid bostäderna och inte vid vindkraftverken.”
Då var vi här igen, ”kan alstra buller som innehåller tydligt hörbara toner men det är inte vanligt förekommande”. Hur ofta förekommande och vad händer med ett vindkraftverk som alstrar hörbara toner, stängs det av? Även meningen ”Tonerna kan dämpas med avståndet men även bli mer påtagliga” får en att haja till, kan dämpas eller bli mer påtagliga, ännu mer störande alltså!
Amplitudmodulation
”Vindkraftsbuller är till sin natur svischande med en frekvens av i storleksordningen en Hertz. Ljud som varierar i styrka på detta sätt kallas amplitudmodulerat ljud. En av de tydligaste ljudkällorna på ett vindkraftverk är bladspetsarna. I närheten av ett vindkraftverk är amplitudmodulationen från bladspetsarna påtaglig. I normalfallet avtar den variationen med avståndet. Hur påtaglig amplitudmodulationen är beror på verkets utformning, driftförhållanden och meteorologiska förhållanden. Ibland uppstår förhållanden med “onormal” amplitudmodulation som då kan höras som ett dunkande ljud på långt avstånd från verket.